Ensam och övergiven
Egentligen skulle jag och Jo ha gått och sett Avatar ikväll men hon är tydligen sjuk. Typ alla verkar vara sjuka eller bortresta. Känner mig lite låg och ensam. Det känns som att alla andra har en massa kompisar som de kan träffa hela tiden som ringer dem och vill hitta på en massa grejer.
Nu när Jo ställde in så får jag stanna hemma och kolla på Robinsson med mamma och pappa och lillebror typ. Alltså visst skulle jag kunna ringa någon men jag vill ju ringa någon jag tycker om och som man kan snacka med. Typ Jo eller A fast äsch henne skulle jag ändå inte orka träffa just nu heller. Önskar att L inte bodde så långt bort. Det är egentligen bara dem jag kan vara riktig mig själv med. Och inte ens det, för jag kan inte till 100% vara mig själv med A.
Kanske smsar F och kollar vad han ska göra. Eller nej. Jag kan lika gärna stanna hemma och känna mig tragisk.
Kommentarer
Trackback
